tisdag, januari 08, 2013

en omställning.



Här är lite tyst, ja jag vet förlåt men jag har inte hunnit.
Eller jo det hade jag gjort men jag har prioriterat lite annat. För som ni förstår så har jag börjat arbeta och det känns märkligt.
Nu är det mannen som är hemma och styr medan jag cyklar iväg tidigt på morgonen.
Man kan kalla det en 180.. nej en 360, en helomvändning.
Så den lilla stunden jag har med mina barn är värd allt i hela världen men jag kanske kan ge er lite uppdateringar på min lunchrast!?
Ja tänka sig rast får man!
Man kan till och med gå och kissa utan att ha en bebis i knäet och en snart fyra åring som står på sin pall för att grimasera i spegeln.

3 kommentarer:

Melanie sa...

Åh redan! Men jag kan tänka mig att det är lite skönt också. Jag ser faktiskt lite fram emot att få börja jobba i höst, har ju varit hemma sen maj -10 ;) Men ska va hemma med Leo tills hösten när han ska börja dagis iaf ;)
Och bloggen är inte viktigast, man får prioritera sin tid helt klart:) Men det är alltid kul när du har uppdaterat! Kram och lycka till!

Tina sa...

Hej vännen! Förstår att det är blandade känslor inför att jobba. Hoppas det går bra. KRAM!

Josse sa...

HEEJ =) Konstigt att du börjar jobba när jag precis gått hem... Här är känslorna med lite upp och ned, lilla Anna är ju ljuvlig men det är mycket med en trotsig 3,5 åring och en liten med mycket magont. Ett par timmar om dagen går åt att vyssja och hyssja i ett tröstlöst försök att få henne lugn. Känns som mer jobb att vara hemma än på jobbet men vi kommer vänja oss vid detta med, precis som allt annat så går ju saker och ting väldigt fort =). Kramar